karrakaramell

Nu har vi gått och lagt oss.. Mina tankar skenar iväg och jag känner att tårarna inte är långt borta. Varför händer detta mig, oss?? Vad har vi gjort för att förtjäna det här? Nästa månad är försök nr 18.. Vilket innebär 1,5 år, med lite korrigering. Fatta hur länge det är. Folk som började försöka efter oss, eller tom blev gravida av misstag har fått sina barn nu.. Deras barn kommer ha blivit ganska "stora" innan vi ens fått något barn.. Det känns så orättvist att en del ska få kämpa så.. Jag blir rädd när jag tänker på hur lång tid det har gått.. Vi röker inte, dricker nästan ingenting, tar inga droger och äter bra mat.. Vi sexar regelbundet för maximera chanserna, vi äter vitaminer och ja, vad ska man säga? Just nu är jag bara ledsen, och arg, besviken och känner en sån oerhörd sorg. Kanske är jag gladare imorgon.