karrakaramell

Julen är i stort sett över och med två dagar kvar av året är det ett faktum att 2011 verkligen inte var vårt år. Men 2012 är det. Det måste det vara. 2011 inledde jag med stor förväntan, övertygad om att jag skulle vara mamma vid årets slut. Det nya året ligger jag lite lägre, för vad jag lärt mig under 2011 mer än jag redan visste var att allt man tror är en självklarhet inte alltid är så enkelt och att man verkligen inte ska ta saker för givet. Vilket många faktiskt gör när det gäller det här med barn. Jag vet att de flesta inte har svårt att få barn, det har jag också fått erfara under det gångna året, då vääääldigt många runt omkring mig fått barn eller är gravida. Någon måste ju ha svått att bli gravid, och i min "bekantskapskrets" råkar det vara jag. Jag hoppas att det snart blir vår tur, så jag kan börja glädjas till andras graviditeter istället för stt länna mig ledsen och avundsjuk. Jag räknar inte med att få bli mamma under 2012, men jag hoppas att jag iallfall blir gravid under året. Nästa vecka ska jag försöka få mod att ringa och se om vi kan få tid till utredning. Nu börjar allvaret.