Ruvardag 5
RD 5, och jag vet inte hur jag ska känna.
Den här väntan är värst i hela ivfkarusellen. När vi körde igång var jag så glad att vi äntligen kommit i gång, och det kändes pirrigt och förväntansfullt.
Nu känner jag bara att tiden ska gå, så jag vet hur framtiden kommer se ut.
I fredags blev jag vrålförkyld. Har läst om många som blivit det runt ÄP/ET. Det sitter fortfarande i, och jag känner mig ganska risig.
Brösten ömmar inte alls mycket längre, så gissar att det är ovitrellen (ägglossningssprutan) som börjar gå ur kroppen.
Annars moler det och sticker lite i magen ibland. Men det är det enda.
Jag är ganska negativ, tror att det inte blivit något. Jag är så rädd för att bli allt för besviken annars..
Om vårt lilla embryo bestämt sig för att stanna, så borde det ha fäst nu.
Jag vill så gärna att vi ska lyckas!
Förstår att det måste kännas som en evighet. Men jag håller tummar för att det blir nåt! Det är verkligen eran tur nu!!!<3
Åh vad jag hoppas så mycket för din skull! Jag blev ju själv väldigt förkyld från ruvardag 4 ungefär. Det är ett bra tecken att kroppen ger vika för infektioner för då har ett embryo bättre förutsättning att tränga sig ner i livmoderslehinnan ordentligt! Och mol/stick känns med som bra! Men förstår din upp-och-ner-känsla. Man vill så gärna, men är så rädd för en eventuell besvikelse!
Tänker på dig!
Halvvägs? <3 Kram!!
